Med en lyckad undersökning menar vi en pålitlig och validerad undersökning som leder till utveckling. I vår artikel Vikten av ett genomtänkt frågeunderlag tar vi upp grundläggande och avgörande steg för att ta fram ett frågeunderlag till din undersökning. I detta avsnitt kan du läsa mer om hur du utvärderar och säkerställer att frågorna i din undersökning blir bra i sin helhet – så att du får en lyckad undersökning. Det kan ses som riktlinjer att tänka på vid utformning av en undersökning för att få ut det mesta av den.

Det finns en uppsjö av metoder för att utvärdera frågor. Här kommer tre steg att följa för en givande undersökning, med olika metoder att utnyttja i varje steg.

1. Före insamlingen börjar 

Innan du börjar samla in svar till din undersökningen är det vitalt att gå igenom frågeunderlaget, för att säkerställa att undersökningen kommer generera det ni är ute efter. Det finns olika metoder för att kontrollera frågeunderlaget, här går vi igenom 3 st.

• Expertgranskning: Expertgranskning är något Enkätfabriken ofta använder sig av. Speciellt användbart är en så kallad strukturerad expertgranskning. Här utnyttjar Enkätfabriken ofta en metod  som kallas QAS – 99. QAS-99 står för ”Question Appraisal System” och är en form av checklista för att strukturerat kunna granska de frågor ni vill ta fram.
• Kognitiva Processer: Förutom expertgranskning går det att använda kognitiva processer. Ett exempel kan vara ”att tänka högt” där några få utvalda respondenter får besvara enkäten, medan de högt resonerar hur de tänker. Andra exempel är sonderings- eller probingtekniker.
• Pilotundersökningar: Det går även att göra pilotundersökningar där hela undersökningen genomförs med en mindre grupp respondenter, som efteråt får ge sina kommentarer till vad de tyckte vad bra och mindre bra.

2. Under insamlingens gång

Nästa steg är att fortsätta kvalitetskontrollera och granska din undersökning under insamlingens gång. Här används med fördel någon eller båda av dessa metoder för en lyckad undersökning:

• Medlyssning och beteendekodning: Medlyssning används främst vid intervjuer där en tredje part sitter med och lyssnar till frågorna för att sedan analysera dem. Det kan kombineras med beteendekodning där olika beteenden kodas utifrån en mall. Det kan till exempel vara om respondenten inte förstår frågan eller om intervjuaren går ifrån manus.
• Processdata: Processdata är sådan data som kan samlas in vid sidan av frågeformuläret. Det kan till exempel vara hur lång tid det tar för en respondent att besvara en fråga, hur många frågor de hoppar över eller om de ändrat sitt svar vid något tillfälle.

3. Efter insamlingen är färdig 

Det bästa sättet att säkerställa lyckade undersökningar är genom att ta feedback på den. Genom att lyssna till användarnas erfarenhet kommer nya insikter på hur du optimerar din undersökning.

• Återkoppling: Efter en intervju eller enkät går det alltid att kontakta respondenterna och be de ge kommentarer på vad de tyckte var bra och vad som kunde förbättras till nästa gång.

Summering

Det finns alltså en del metoder tillgängliga för att utvärdera hur bra frågorna som ställs är. Det går att analysera frågor både före insamlingen av data, när insamlingen är pågående och efter insamlingen är avslutad. Det är inte nödvändigt att välja om frågorna skall utvärderas innan, under eller efter. Det går att göra alla tre beroende på vad som passar för tillfället. Även om utvärdering av frågor inte alltid hjälper den aktuella undersökningen är det ändå viktigt att genomföra för att bli medveten om de brister som finns. Det är även viktigt för framtida enkäter och för arbetet att ständigt förbättras.

Författare: Jennie DiRocco (Projektledare, Akademisk sektor)

Medförfattare: Klara Lindahl (Undersökare & analytiker)

← Kunskapsbanken