Den psykosociala arbetsmiljön, eller med andra ord den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, har visat sig vara viktigare än någonsin för att anställda ska må bra och prestera på jobbet. Den här artikeln beskriver hur du ska tänka kring den psykosociala arbetsmiljön och hur du kan mäta den på din arbetsplats.

Att lyfta fel, sitta ihopkrupen vid skrivbordet eller inte få tillräckligt långa pauser vet vi är dåliga för den fysiska arbetsmiljön. Detta är saker vi enkelt kan observera och mäta. På senare år har det dock den psykosociala arbetsmiljön blivit allt mer uppmärksammat. En anledning kan vara att vi i större utsträckning är stillasittande och de fysiska uppgifterna reduceras i många yrken, därmed blir nya problem mer påtagliga. En annan teori är att det med tiden har blivit mer acceptabelt att tala om psykosociala problem. Ett ämne som tidigare länge varit tabu.

Kopplingen mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö

För att förstå skillnaden mellan den fysiska och psykosociala arbetsmiljön tar arbetsmiljöverket fram ett exempel på en arbetsplats där en anställd skall lyfta en låda. Denne arbetstagare känner att lådan är för tung för att lyfta själv och skulle behöva be om hjälp för att lyfta den. Det finns dock en kultur på arbetsplatsen att alla skall klara sig själva. Så istället för att be om hjälp lyfter arbetstagaren den allt för tunga lådan ensam. Det fysiska arbetsmiljöproblemet, att lyfta lådan fel, är ett resultat av de psykosociala arbetsmiljöproblemen, en kultur som förhindrar arbetstagare att be om hjälp. Den psykosociala arbetsmiljön handlar därmed, till skillnad från den fysiska arbetsmiljön, främst om den sociala arbetsmiljön. Huruvida arbetstagarna känner sig särbehandlade eller kränkta, om det finns resurser nog eller om arbetsbelastningen är rimlig.

Arbetsmiljöverkets definitioner

Arbetsmiljöverket har valt att gå ifrån det vanligt använda uttrycket psykosocial arbetsmiljö därför det lägger fokus främst på individen. Det är för att god arbetsmiljö är arbetsgivarens uppgift, inte individens. Arbetsmiljöverket har istället valt att benämna det som den organisatoriska och sociala förutsättningarna och villkoren för arbetet. Detta flyttar ansvaren från individen till arbetsgivaren.

Det är inte alltid lika lätt att identifiera vad som orsakar problem gällande de organisatoriska och sociala förutsättningarna. Det kan också vara svårt att se villkoren på arbetsplatsen som när det gäller fysiska problem. För att identifiera potentiella problem har Arbetsmiljöverket i 2016 tagit fram föreskrifter som handlar om bland annat arbetsbelastning och arbetstid. Som exempel handlar §9 om vilka krav som finns på arbetsplatsen och vilka resurser som finns tillgängliga för att uppfylla dessa krav. Föreskrifterna talar även om kränkande särbehandling där §13 konstaterar att alla på arbetsplatsen skall veta vad kränkande särbehandling är. Det ingår även att man ska veta vad som orsakar det, vad man kan göra åt det, samt att det skall vara tydligt att det inte är acceptabelt att kränka eller särbehandla någon. Ytterligare ämnen som finns nämnda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter är vilka mål och kunskaper som skall finnas på arbetsplatsen, samt vem som är ansvarig i vilka lägen.

Så undersöker du organisatoriska och sociala förutsättningar

När en arbetsplats vill undersöka hur de organisatoriska och sociala förutsättningarna och villkoren för arbetet kan det vara svårt. Det är nästintill omöjligt att observera eller mäta någon av de 13 paragrafer som finns nedskrivna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det går att observera huruvida en person lyfter fel eller inte. I det fallet går det att fysiskt se och det finns även ett givet rätt eller fel. Det samma går inte att säga om de organisatoriska och sociala förutsättningarna och villkoren. När en arbetstagare anser att målen på arbetsplatsen är tydliga och rimliga att nå, kan en annan arbetstagare på samma arbetsplats anse att så inte är fallet. Det finns bara ett sätt att undersöka de organisatoriska och sociala förutsättningarna och villkoren för arbetet. Det är med hjälp av medarbetarundersökningar. Genom att fråga arbetstagarna vad de anser om de olika paragraferna går det att identifiera vilka brister som finns på arbetsplatsen. När bristerna har identifierats med hjälp av medarbetarundersökningar gäller det att åtgärda dessa problem utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Den här artikeln är skriven av: Lovisa Valentino (kommunikatör), Jennie DiRocco (ansvarig medarbetarundersökningar) & Klara Lindahl (analytiker)

Illustration: Lovisa Valentino

Vill du titta på de organisatoriska och sociala förutsättningarna?